Den samh\u00e4lleliga utvecklingen p\u00e5 1800\u2013talet h\u00e4mtade m\u00e5nga tyskspr\u00e5kiga handelsm\u00e4n, tj\u00e4nstem\u00e4n, officerare och hantverkare framf\u00f6rallt fr\u00e5n L\u00fcbeck och Preussen samt via Baltikum och Ryssland till Finland. Inom dessa tyskspr\u00e5kiga kretsar v\u00e4xte med tiden id\u00e9n om att kunna h\u00e5lla gudstj\u00e4nster p\u00e5 det egna modersm\u00e5let.<\/p>\n
Redan \u00e5r 1838 h\u00f6lls det tyska gudstj\u00e4nster i Helsingfors, bl.a. i Sveaborg, i Kapellet vid Gardeskasernen, och senare i sidokapellet i den d\u00e5varande Nikolaikyrkan, nutida Domkyrkan. \u00d6nskan om att grunda en egen, sj\u00e4lvst\u00e4ndig f\u00f6rsamling med en egen pr\u00e4st och kyrkob\u00f6cker blev allt starkare. Som f\u00f6rebild hade man den tyska f\u00f6rsamlingen i Wiborg (1743\u20131949). Man ans\u00f6kte om tillst\u00e5nd att grunda en f\u00f6rsamling. Den d\u00e5varande generalguvern\u00f6ren, den tysk\u00e4ttade greven Friedrich Berg, bidrog ocks\u00e5 med sitt inflytande till att tillst\u00e5ndet beviljades. Den 6.8.1858 samtyckte Alexander II till grundandet av en tysk f\u00f6rsamling med en egen pr\u00e4st.<\/p>\n
Egentligen \u00e4r ben\u00e4mningen \u201dtyska f\u00f6rsamlingen\u201d missvisande. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det fr\u00e5ga om en finl\u00e4ndsk f\u00f6rsamling som har r\u00e4tt att anv\u00e4nda det tyska spr\u00e5ket i sin verksamhet. F\u00f6rsamlingen har dessutom r\u00e4tt att kalla in en pr\u00e4st fr\u00e5n Tyskland. F\u00f6rsamlingen \u00e4r underst\u00e4lld den finska biskopen och tillh\u00f6r sedan 1923 Borg\u00e5 stift.Snart b\u00f6rjade man ocks\u00e5 bygga sj\u00e4lva kyrkobyggnaden, i och med att magistraten i Helsingfors hade st\u00e4llt en tomt till f\u00f6rfogande. I november 1864 kunde man inviga den nygotiska kyrkan. I den d\u00e5tida pressen kritiserade man platsen som d\u00e5lig redan p\u00e5 grund av sitt avsides l\u00e4ge.<\/p>\n
Kyrkotornet byggdes till i slutet av 1800\u2013talet. Under de g\u00e5ngna \u00e5ren har mycket utvecklats och f\u00f6r\u00e4ndrats, vilket g\u00e4ller b\u00e5de den omgivande staden och f\u00f6rsamlingen. Idag ligger kyrkan centralt och p\u00e5 en mycket vacker plats. Den bildar en egen helhet med pr\u00e4stg\u00e5rd, f\u00f6rsamlingshem, daghem och den omkring liggande tr\u00e4dg\u00e5rden. Den st\u00e4mningsfulla kyrkan \u00e4r inte endast en omtyckt vigselkyrka utan ocks\u00e5 en uppskattad konsertlokal f\u00f6r alla former av kyrkomusik.<\/p>\n
Sedan 1928 har f\u00f6rsamlingen ocks\u00e5 ett eget seniorhem i Munksn\u00e4s, det s.k. Seniorenwohnheim, som nu firar sina fyllda 80 \u00e5r. Seniorhemmet, daghemmet, f\u00f6rskoleverksamheten med \u00f6vrig verksamhet visar, hur viktigt f\u00f6rsamlingens diakoniarbete under tidens lopp varit och fortfarande \u00e4r. Ocks\u00e5 medlemsantalet har vuxit genom tiderna.<\/p>\n
\u00c5r 1858 tillh\u00f6rde 262 medlemmar f\u00f6rsamlingen, 385 medlemmar \u00e5r 1865 och 795 medlemmar \u00e5r 1900. \u00c5r 1990 sammanslogs f\u00f6rsamlingarna i \u00c5bo och Helsingfors och bildar numera den Tyska evangelisk\u2013lutherska f\u00f6rsamlingen i Finland. F\u00f6rsamlingens verksamhetsomr\u00e5de t\u00e4cker hela landet. Idag har f\u00f6rsamlingen ca 3 000 medlemmar, varav 80 % bor i huvudstadsregionen. Vid sidan av kyrkoherden har f\u00f6rsamlingen ocks\u00e5 en pr\u00e4st som regelbundet bes\u00f6ker f\u00f6rsamlingsgrupperna runtom i landet. F\u00f6rsamlingen har f\u00f6rutom den viktiga rollen som den religi\u00f6sa medelpunkten f\u00f6r dess medlemmar, ocks\u00e5 varit en brobyggare mellan olika kulturer. F\u00f6rsamlingen bjuder ocks\u00e5 ett forum f\u00f6r socialt umg\u00e4nge med samkv\u00e4m och diskussioner samt olika musikevenemang. Dessa tillf\u00e4llen f\u00f6r samman m\u00e4nniskor med olika bakgrund ocks\u00e5 \u00f6ver f\u00f6rsamlingsgr\u00e4nserna.<\/p>\n
Den 150\u2013\u00e5riga f\u00f6rsamlingen \u00e4r aktiv och fungerande inom den finl\u00e4ndska kyrkan, samtidigt som den samarbetar med den tyska evangeliska kyrkan (Evangelische Kirche in Deutschland (EKD)). I dessa tecken \u00e4r det ett n\u00f6je att fira f\u00f6rsamlingens 150 \u00e5r.<\/p>\n
Tyska kyrkan ligger i h\u00f6rnet av Unionsgatan och Bernhardsgatan vid Observatoriebacken.<\/p>\n
Hj\u00e4rtligt v\u00e4lkommen!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Den samh\u00e4lleliga utvecklingen p\u00e5 1800\u2013talet h\u00e4mtade m\u00e5nga tyskspr\u00e5kiga handelsm\u00e4n, tj\u00e4nstem\u00e4n, officerare och hantverkare framf\u00f6rallt fr\u00e5n L\u00fcbeck och Preussen samt via Baltikum och Ryssland till Finland. Inom dessa tyskspr\u00e5kiga kretsar v\u00e4xte med tiden id\u00e9n om att kunna h\u00e5lla gudstj\u00e4nster p\u00e5 det egna modersm\u00e5let. Redan \u00e5r 1838 h\u00f6lls det tyska gudstj\u00e4nster i Helsingfors, bl.a. i Sveaborg, i Kapellet vid Gardeskasernen, och senare i sidokapellet i den d\u00e5varande Nikolaikyrkan, nutida Domkyrkan. \u00d6nskan om att grunda en egen, sj\u00e4lvst\u00e4ndig f\u00f6rsamling med en egen pr\u00e4st och kyrkob\u00f6cker blev allt starkare. Som f\u00f6rebild hade man den tyska f\u00f6rsamlingen i Wiborg (1743\u20131949). Man ans\u00f6kte om tillst\u00e5nd att grunda en f\u00f6rsamling. Den d\u00e5varande generalguvern\u00f6ren, den tysk\u00e4ttade greven Friedrich Berg, bidrog ocks\u00e5 med sitt inflytande till att tillst\u00e5ndet beviljades. Den 6.8.1858 samtyckte Alexander II till grundandet av en tysk f\u00f6rsamling med en egen pr\u00e4st. Egentligen \u00e4r ben\u00e4mningen \u201dtyska f\u00f6rsamlingen\u201d missvisande. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det fr\u00e5ga om en finl\u00e4ndsk f\u00f6rsamling som har r\u00e4tt att anv\u00e4nda det tyska spr\u00e5ket i sin verksamhet. F\u00f6rsamlingen har dessutom r\u00e4tt att kalla in en pr\u00e4st fr\u00e5n Tyskland. F\u00f6rsamlingen \u00e4r underst\u00e4lld den finska biskopen och tillh\u00f6r sedan 1923 Borg\u00e5 stift.Snart b\u00f6rjade man ocks\u00e5 bygga sj\u00e4lva kyrkobyggnaden, i och med att magistraten i Helsingfors hade st\u00e4llt en tomt till f\u00f6rfogande. I november 1864 kunde man inviga den nygotiska kyrkan. I den d\u00e5tida pressen kritiserade man platsen som d\u00e5lig redan p\u00e5 grund av sitt avsides l\u00e4ge. Kyrkotornet byggdes till i slutet av 1800\u2013talet. Under de g\u00e5ngna \u00e5ren har mycket utvecklats och f\u00f6r\u00e4ndrats, vilket g\u00e4ller b\u00e5de den omgivande staden och f\u00f6rsamlingen. Idag ligger kyrkan centralt och p\u00e5 en mycket vacker plats. Den bildar en egen helhet med pr\u00e4stg\u00e5rd, f\u00f6rsamlingshem, daghem och den omkring liggande tr\u00e4dg\u00e5rden. Den st\u00e4mningsfulla kyrkan \u00e4r inte endast en omtyckt vigselkyrka utan ocks\u00e5 en uppskattad konsertlokal f\u00f6r alla former av kyrkomusik. Sedan 1928 har f\u00f6rsamlingen… <\/p>\n